Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare relaterar barns utforskande till barns lärande. Studien utgick ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollärare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollärarna är betydelsefullt för barns utforskande och lärande. Barn utforskar genom att prova och att fråga. I detta utforskande lär de sig att göra saker själv, att bli självständiga och de får kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Syftet med denna rapport är att ta reda på om det går att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssätt hos elever i år fem i ämnet kemi. Undersökningen är gjord på fem försökspersoner från en blandad år femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden består av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer är en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Uppsatsen skall belysa ett teoretiskt och praktiskt perspektiv av begreppet tillgänglig kapacitet på mobila telenät..

Uppsatsen skall belysa ett teoretiskt och praktiskt perspektiv av begreppet tillgänglig kapacitet på mobila telenät..

Modern teknik innebär stora möjligheter för företagens prestation, effektivitet och kostnads-besparingar. Men den kan också innebära hinder och begränsningar för de som inte kan eller vill anamma den. Molntjänster som koncept har förvisso existerat i decennier, men det är först de senaste åren som de fått rejält genomslag. Vad krävs egentligen för att framgångsrikt an-vända sig av molntjänster i sin verksamhet? I den här studien undersöker vi vad aktuell forsk-ning inom området anser om relationen mellan IT-kapacitet och framgångsrik molntjänstan-vändning.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sämre rankade orienterare gällande situationsspecifikt självförtroende gällande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration, samt att studera kön- och åldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i åldern 18 till 45 år (M = 26.52, SD = 6.20). För att mäta situationsspecifikt självförtroende gällande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mätinstrument efter riktlinjer från Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt självförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration än sämre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrån Banduras teori om situationsspecifikt självförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning..

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

SammanfattningBakgrundI läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) står det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjälp av att leka, umgås med andra, utforska omgivningen och skapa på olika sätt, de ska även undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur från forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar på ett bra och övergripande sätt som ger en kunskap om barns lek och lärande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vår studie är att observera hur några små barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förändras.Hur gör barn när de får utforska olika material i vatten på egen hand? När barn möter samma material flera gånger, hur förändras deras handlingar?MetodStudien är kvalitativ och vi har använt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjälp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfällen.

Syftet med denna studie är att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att använda i studien består av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod så har vi valt att se utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur människor ser på fenomen i sin omvärld och människors olika uppfattningar att se på ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar på att tidig inlärning av matematik och pedagogernas olika arbetssätt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande går hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken är ett svårt och krångligt ämne men om de lägger sina egna personliga erfarenheter och åsikter åt sidan och ser till vad barnen verkligen är intresserad av och vad de utforskar kring så utvecklas barnens fortsatta utforskande på en högre nivå..

Syftet med studien var att kartlägga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades på Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest där försökspersonerna fick kliva upp och ner på en 30 cm hög låda under 6 minuter. Puls och skattad ansträngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.